Jag tänkte delge er lite om mig och min personlighet. Jag är gul och det, det är inte alltid så lätt. Varken för dig eller mig!
Här i dagarna har det uppkommit en diskussion hur vida Thomas Erikssons bok ”Omgiven av idioter” 1 är trams eller inte. En mycket kritisk artikel skriven av Jonas Hjalmar Blom2 ligger till grund och åsikterna är många och spretar en del. Intressant tycker jag, det är alltid spännande när folk tycker så väldigt olika om saker. För det är väl det allting handlar om, vad vi tycker, känner och brinner för eller rent av ratar rakt av.
Har du läst Omgiven av idioter? Själv har jag lyssnat på den under mina hundpromenader flera gånger och skrattar högt för mig själv över igenkänningsfaktorn. Självuppfyllande profetia eller ej…
Thomas berättar om fyra personlighetstyper, baserat på analysverktyget DISA (eller DISC), som beskrivs i färger; röd, gul, blå och grön. Att jag är gul, med lite nyanser här och där, är det inte mycket att snacka om.
Nu är det ju så att även jag, som älskar att uppslukas av roliga saker och glömmer detaljer ibland, förstår att det faktiskt inte går att dela in människor i färger (som boken beskriver), bokstäver eller något annat och tro att det är hela sanningen. Självklart inte, vi är mer komplexa än så. Men det är lika roligt ändå och framförallt så har dessa olika personlighetstester som finns gjort att jag tänker mycket på mitt eget beteende och har faktiskt lärt mig ett och annat om mig själv. Inte nödvändigtvis genom att läsa mig till ”vem jag är”, för jag vet att jag är mer (och ibland mindre) än resultatet av ett test. Men det sätter igång tankeprocessen och får mig att fundera över mina styrkor och svagheter.
Jag förstår Jonas kritik och kan tänka mig att hålla med, visst, men jag gillar boken. Den är riktigt underhållande. Inte rena fakta, inte sanningen om mig som person, inte sanningen om någon annan heller för den delen. Men rolig och många gånger ger den mig nya insikter och saker att tänka på, framförallt om mig själv och hur jag kan uppfattas av andra. Jag antar att det är tanken?!
Så, vem är jag?
Jag har enligt DISA/DISC en gul personlighet
Jag gillar alla sociala sammanhang, har sällan något problem att komma in och känna mig hemma i nya grupperingar av människor. Nya bekantskaper är alltid roligt och spännande. Jag tycker om att skratta, så jag gör det så ofta jag kan. Att le med flit när jag är lite less får mig på bra humör igen.
Jag gör sådant som ”känns rätt”, magkänslan bestämmer det mesta. Känner jag mig obekväm försöker jag leta nya ingångar för att hitta rätt. Jag är väldigt nyfiken och orädd vilket gör att jag inte tvekar speciellt ofta, älskar att kasta mig över nya grejer. För mig känns det mesta lättsamt och roligt. Det är klart att det finns tråkiga måsten o.s.v. Men vad tusan, tänk inte på det!
Hjälp!
Jag gillar när saker händer, gärna nytt och med snabba beslut. Jag tycker inte om att vänta, är otålig och rastlös. Jag förstår att det kan uppfattas som negativt och frustrerande för många. Det är klart att det behövs analyser och planering i större utsträckning än jag har lust med många gånger. Det är bland annat här jag behöver hjälp.
Tack och lov omger jag mig av en härlig palett med olika nyanser av färger. Personer som är lika mig men också många som har helt andra egenskaper och kunskaper. Tillsammans är vi grymma! Jag inser mina begränsningar och försöker att ta hjälp. Hjälpen hittar jag hos såväl vänner, kollegor och familj som genom olika verktyg för att hålla reda på mig när jag jonglerar med lite väl många bollar samtidigt.
I ett tidigare inlägg, Älskade bekräftelse-apa, finns några tips på bra verktyg för organisering och projektplanering.
Det viktigaste jag tar med mig från boken och även Jonas artikel om den är just det att vi alla är så himla olika. Något jag redan visste såklart, men ibland behöver jag bli lite påmind. Ordet kommunikation kommer från latin och betyder ömsesidigt utbyte. Ömsesidigt ja, då måste vi alltså kunna anpassa oss efter varandra för att det ska fungera.
Hela diskussionen om boken och kritiken är ju ett resultat av just det här – våra skiljaktigheter. Att inse att vi tänker och beter oss olika och att acceptera det gör allting lite lättare att hantera. Dessutom är det fantastiskt. Tänk om alla vore som jag… Hemska tanke ?
1 http://thomaserikson.com/sv/bocker/omgiven-av-idioter/
Tina Viitala Joelsson
Marknadsassistent